Imorse när jag smidig som en panter försökte klättra över J och ner för stegen slår han upp ögonen och säger ”Vi måste prata!”.
”Eeeh..ok!?” säger jag hängandes halvägs ner.
”Det här med rullgardinen, vill du ha mörkt på morgonen eller tycker du att det är skönt när det är ljust?”
Min hjärna har inte riktigt kickat igång än. ”Va? Eeh.. det spelar ingen roll..”
”Nähä..” säger han och somnar om.
Han väljer sina tidpunkter för viktiga samtal det är ju ett som är säkert. Jag måste nog fundera lite på det här med rullgardinen....[Image]