Jag har fått kris-hoppa in på mitt gamla jobb den här veckan. Konstigt att vara tillbaka. Det känns som hundra år har passerat samtidigt som det känns som om det var igår jag satt här och uggla. Inte så väldans mycket har förändrats direkt.
Jag har samma gamla fula uniform (om inte snäppet fulare för att jag har haft en nedknölad i en påse),
samma människor stannar och hojtar att det är roligt att se mig,
samma väggar att glo på och samma tystnad.
Det är väldigt tyst här.
Fast det är bra för då kan jag koncentrera mig på att förbereda föreläsningen jag ska ha ikväll.
Så kanske jag kan hinna med att skissa på några prover också. Jag släpar efter lite med dom just nu.
.