[Image]
Foto: Astrid Nydahl
"De politiska förhållandena hade vid den här tidpunkten plötsligt
förvärrats på ett sätt som bara kan betecknas som förfärligt och dödligt." (Thomas
Bernhard, ur Ja, i översättning av Jan Erik Bornlid)
Det grå, tryckande inre tillståndet: som när tranor går in för landning och de
fångas i en banal bild. Det inre kan inte göras till bild. Orden räcker inte
heller för att beskriva det.
Vad är det som händer när en människa går från glättigt och pratsjukt
sällskapsideal till isolerad och osynlig? Den processen kan jag inte beskriva.
Men jag kan beskriva själva resultatet. Det yttrar sig i fördragna gardiner,
stängda dörrar och en ovillighet att delta i några som helst diskussioner.
Jag nöjer mig med att registrera. Den nye sultanen i Turkiet härskar snart ensam, med halva
folkets stöd och visar oss andra vad "val" och "folkomröstningar" kan användas till. I Nordkorea går diktatorn från ett vansinne till ett nytt, hans
folk dirigeras ut som statister i hans undergångsvision. Allt som sker utanför
gör också avtryck innanför. Ingen människa kan gå hel genom vår samtids
dårskap.
Efter en lång påskhelg - med allt vad det innebär av mat, dryck och sällskap -
går jag ner i det grå. Jag går in för landning och i brist på vingar använder
jag någon kvarbliven krycka som hjälp. Väl nere på marknivå släpper jag taget
och försöker lära mig att andas igen.
Inga kommentarer ännu.
Stäng det här fönstret