1 – 2 av 2
Anonym Ola K sa...

Tack Thomas; i din bokhylla skulle man mycket riktigt vilja botanisera. Fina definitioner av begreppen kultur och primitivitet. Har läst en del av Sten Selander, dock inte den här boken.

Alla bra författare är nog självmotsägare i någon mån, tycker jag mig allt oftare ana.

26 september 2013 13:46

Anonym thord wiman sa...

Hej!

Jo - nog är Selander aktuell som tusan även i våra dagar inte minst inom natur och miljörelaterade frågor.

Och hans lyriskt vackra naturpoesi lever sitt eget liv.

Var en gång på vandring i nationalparken Muddus (norr om Porjus), lycksalighetens land med andra ord, ensam med markerna, djurlivet och mina egna tankar. Då! i den djupa stillheten, small två skott, som jag många år senare känslomässigt återfann i den här dikten av Selander.

Afton vid Sårjåsjaure

De vita sommarmolnen gick i bet högt under skyn på fjällens gröna ängar
och tusen bäckar sjöng som silversträngar en melodi om min lyckliga ensamhet.
Sollysta glaciärer har betraktat sin spegelbild i sjöar av smaragd orörliga, och tinnarna har vaktat en hemlighet som väntar outsagd.

I väster lyfter en avlägsen kväll drömlika berg av guld mot himlens malva.
Då ekar hårt ett skott. Ett till. En salva rullar bland bergen. Rymd och sjö och fjäll lyssnar.
Vad var det?
Tystnaden försvann, friden och ron och lyckan.
Det var människan.

Sten Selander
Avsked, 1957

(fotnot: Det här var verkligen också en konkret avskedsdikt från Sten Selander, som avled samma år.)

26 september 2013 18:39

Du kan använda vissa HTML-taggar, t.ex. <b>, <i>, <a>

Kommentargranskningen har aktiverats. Alla kommentarer måste godkännas av bloggskribenten.

När du skickat din kommentar kommer vi att be dig logga in igen.