Intressant! Beställt själv boken "Två bröder, ett århundrade". Kanske att man generellt i europa, fortfarande har en lite ensidig bild av nationalsocialismen, som historisk företeelse. För att ta exemplet Norge.så fanns det i Nasjonal samling, ett brett spektrum av grunder för medlemskap eller tillknytning till dess ideer. Allt från ren pan germanism, de som vurmade för tysk kultur, och till de som var nationellt sinnade. Eller en annan personlighet som Albert Viljam Hagelin. På morssidan av känd dansk-judisk släkt. Men blev en av de mest profilerade rösterna i NS.Bl.a som inrikesminister i NS regeringen och nära vän med både Göring och rasteoretiker Rosenberg. Medlem också som nr.300, i det tyska NSDAP. Så visst var det många sammansatta personligheter, under denna så speciella historiska epok.
19 oktober 2012 10:56
[Image]I ett danskt antikvariat fann jag häromåret en tegelsten: Thorkild Hansens urval av Ernst Jüngers
Krigsdagbok, en femhundra sidor tjock volym om andra världskriget, från
april 1939 till december 1948. Oupphörligt fascinerande läsning. När
därför förlaget Atlantis utgivit I stålstormen (översättning
av Urban Lindström), om första världskriget, är det en mycket välkommen
läsning. Skriven 1920 når den väldigt sent en svensk läsekrets.
Förläggaren Peter Luthersson anger ramarna för Jüngers bok:
”Ska
man mejsla ut den position som blev Jüngers under mellankrigstiden, bör
utgångspunkten vara den fundamentala upplevelsen och det oreserverade
bejakandet av det hävdvunna samhällets sammanbrott och av den förändring
som skulle följa, som måste följa.”
Detta är viktigt.
Ofta hörs beskyllningen mot Jünger: han är nazist. En lögn får alltid
ett drag av sanning om den upprepas tillräckligt ofta.
Men
sanningen är att Jünger var radikal på ett helt annat sätt än
nationalsocialisterna. Han avböjde 1927 erbjudandet om en riksdagsplats
för nazisterna och 1933 ett om att bli ledamot i den nyordnade Tyska
diktarakademien.
För övrigt noterar Goebbels i sin
dagbok apropå Jünger och dennes vänner redan i oktober 1933: ’De förmår
inte inordna sig.’”(Ur Lutherssons förord).
Men det är
däremot riktigt att säga att Jünger ville förvandla den borgerliga
ordningen till ett ruinlandskap. Han såg sig som både borgarens och
småborgarens fiende och han hävdade att de som kom hem från kriget,
förvandlade, omskakade, ”ville inte nöja sig med att på nytt börja gå
till jobbet, kvittera ut lön, dricka kaffe och bli konsumenter”
(Luthersson). Med ord från Jüngers bror Friedrich Georg
sammanfattar man kanske allra bäst:
”En allvarligt syftande anarkist
måste till att börja med vara: individualist av renaste vatten. Han får
inte bilda någon gemenskap, emedan varje gemenskap diskrediterar honom.”
Vill
man försöka förstå de väldiga krafter som utlöstes av första
världskriget, och därtill för ett ögonblick strunta i krigets kronologi,
ska man läsa I stålstormen. Det är en djupt personlig, fascinerande
skildring av krigets egen logik, och hur den både äter och härdar, hur
den formar och deformerar.
1 kommentar
Stäng det här fönstret Hoppa till kommentarsformulärIntressant! Beställt själv boken "Två bröder, ett århundrade". Kanske att man generellt i europa, fortfarande har en lite ensidig bild av nationalsocialismen, som historisk företeelse. För att ta exemplet Norge.så fanns det i Nasjonal samling, ett brett spektrum av grunder för medlemskap eller tillknytning till dess ideer. Allt från ren pan germanism, de som vurmade för tysk kultur, och till de som var nationellt sinnade. Eller en annan personlighet som Albert Viljam Hagelin. På morssidan av känd dansk-judisk släkt. Men blev en av de mest profilerade rösterna i NS.Bl.a som inrikesminister i NS regeringen och nära vän med både Göring och rasteoretiker Rosenberg. Medlem också som nr.300, i det tyska NSDAP. Så visst var det många sammansatta personligheter, under denna så speciella historiska epok.
19 oktober 2012 10:56