1 – 6 av 6
Anonym markus sa...

Sagor av den typen finns dessutom redan i överflöd. Det är bara det att de inte betraktas som sagor utan som objektiv verklighet. Ideologi är en beteckning som skulle kunna användas. Det filmaren efterlyser är mer ideologiproduktion.
Ahlmark skrev om vad han kallade 'det galna kvartsseklet´. Jag är övertygad om att vi är mitt uppe i ett nytt galet kvartssekel, som förhoppningsvis kommer att kunna beskrivas som just galet om inte alltför lång tid.

9 januari 2012 16:42

Anonym Anonym sa...

Vet du vad det kusliga är Markus? -(Förutom nationens metamorfos.) Jo, det verkligt kusliga är att suprematerna, de formellt anvariga, (de verklligt ansvariga är vi röstande) lever och dör med övetygelsen att de gjort det rätta.
Det enda som vore snäppet värre är möjligen att samma skara beslutsfattare och deras skrivande hejaklack i en hastigt men kort uppflammande klarsyn drabbades av insikten om vad de ställt till med.
Ulf Åsgård, psykolog hävdar att om ABB i Norge någonsin får klart för sig vad han gjort kommer han inte att kunna leva med kunskapen.
Lisa Bjurwald har till allmän förvåning erkänt att hon inte vill se ett islamiserat Sverige.
Alltså chansar hon, alltså medger hon att hon accepterar experimentet vi är inne i.
Ingvar Carlsson (S) insåg och bromsade just detta av honom och partiet (1975 - lets go multikulti) påbörjade vågspel.
Heder åt honom och varför frågar ingen Mona vad hon anser om Luciabeslutet (1989)?
Sådant tankemojs som gör mig gråhårig.
HUBERT

9 januari 2012 18:08

Anonym Jenny sa...

Det står väl inget i texten om "att vi behöver "halvrealistiska sagor" för att på ett korrekt sätt betrakta situationen i Europa"? Däremot står det att "halvrealistiska sagor" kan inspirera oss att göra något åt situationen i Europa, till skillnad från filmer av det mer nattsvarta socialrealistiska slaget får oss att fortsätta misströsta...

9 januari 2012 20:07

Blogger Mats sa...

Jenny.

Korrekt. Det står ungefär att vi har större nytta av halvsanna positiva motbilder mot den nattsvarta verklighet som riskerar att göra oss apatiska eller (fast det aldrig uttalas) kanalisera vårt samhällsengagemang i oönskad riktning.

Ett ganska så häpnadsväckande påstående för att använda bloggägarens formulering.

9 januari 2012 20:55

Blogger Ulrika sa...

Tycker filmen är en underbar saga, som de flesta filmer ju är, sagor, menar jag. Vill här citera Malena Janson i SvD, som jag tycker säger det fint: "Kaurismäki utgår ifrån ahistoriska miljö- och karaktärsschabloner, låter dem möta en brutal samtida verklighet och skapar därmed en modern saga. Det goda och det onda samexisterar, liksom det vackra och det fula – och det är vi som genom våra dagliga beslut och handlingar avgör vilket som ska få dominera." Och i Hufvudstadsbladet säger Hans Sundström "Realismen innebär inte ett gripande drama, ett braskande nyhetsreportage eller en ideologisk analys. Kaurismäkiland är ett begränsat, ibland problematiskt, universum som finner sin egenart i den rätta skärningspunkten vad närhet och avstånd till verkligheten beträffar." och "I själva verket levererar Aki Kaurismäki en mycket enkel och flärdfri Bergspredikan."

Resten är upp till oss, efter att vi sett sagan.

10 januari 2012 09:38

Blogger Fransyskan H sa...

Tack för att länkat dels till mig och dels mig vidare till ett uttryck som sammanfattar precis det jag var emot: den halvrealistiska sagan. Först var jag charmad. Sen var det nâgot som smakade fel, helt enkelt. Simplifierat, därigenom fel, men ocksâ ju mer man funderar, faktiskt mycket enfantilt eller lât oss säga vänstrigt naivt. Ämnet kräver dels annat än halvrealism - och den halvrealism som visas känns inte riktig. Lite som intelligensian som "skulle önska de bodde i Indien - där, minsann, är folk fattiga men oj sâ lyckliga". Även det förstâeligt, men ack sâ simplifierat.

11 januari 2012 21:15

Du kan använda vissa HTML-taggar, t.ex. <b>, <i>, <a>

Kommentargranskningen har aktiverats. Alla kommentarer måste godkännas av bloggskribenten.

När du skickat din kommentar kommer vi att be dig logga in igen.